Mindfulness

Mindfulness, som ibland på svenska benämns ”medveten närvaro”, innebär en särskild sorts uppmärksamhet som är riktad mot nuet. Uppmärksamheten är avsiktlig, opartisk och leder till en större vakenhet, klarsyn och accepterande av verkligheten som den är. Det är ett sätt att ta kontrollen över sitt eget liv inklusive relationerna till omvärlden. Genom mindfulness blir man medveten om sig själv och hur man fungerar. Genom att ha en grund i stillhet, ro och i att vara uppmärksam från stund till stund är förutsättningar större för att vara kreativ och att se nya lösningar.

Mindfulness är en uråldrig Zen-buddhistisk tradition som har sitt ursprung i österländsk kultur. Det har ingenting med den egentliga buddhismen att göra och står inte i motsättning till några trosföreställningar eller traditioner. Tankesättet är dock harmoniskt med buddhismen som i grunden går ut på att man ska få kontakt med sitt eget, innersta väsen och ge utlopp för det.

​

Så påverkar mindfulness prestationer i idrott

Fyra grundläggande processer gör att mindfulness främjar en prestationsutveckling i idrott:

1. För det första främjar mindfulness reduktionen av ansträngningar att kontrollera upplevelser såsom tankar, emotioner och fysiologiska sensationer, vilket kan vara ett svårt problem inför och under en prestationssituation.
2. För det andra gynnar utvecklandet av mindfulness upplevelsen av emotioner. Det finns studier som påvisar att mindfulness interventioner kan öka aktiveringen i främre regionen i den vänstra hemisfären, som är förknippat med behaglig affekt. Detta innebär att mindfulness kan ändra de automatiska beteenderesponser som idrottare kan utveckla kopplat till vissa emotioner. Genom att förändra upplevelsen av emotionen, kan individen förändra de beteenderesponser som de tidigare automatiska uppvisade när de upplevde dessa emotioner. Ett typexempel på detta skulle kunna vara olika typer av undvikandebeteenden vid upplevelsen av prestationsångest i en matchsituation.
3. För det tredje lär mindfulness individer att se tankar som tankar och inte som en absolut verklighet som de måste svara upp emot. Detta kallas metakognitiv medvetenhet. Ett exempel skulle kunna vara en tennisspelare som inleder matchen med ett att förlora sitt första servegame utan att vinna en poäng och då tänker ”jaha idag kommer det inte går bra, jag kommer självklart att förlora, för det är en sådan dag”, när det egentligen bara innebär att han bara har tänkt just den tanken, han har ju egentligen inget som helst ”bevis” för att det stämmer, han skulle lika gärna kunna tänka ”Jaha, nu släppte jag ett game i denna matchen, då vinner jag nog resten”.
4. För det fjärde underlättar mindfulness fokusering på relevanta aspekter kopplat till utförandet och prestationen, istället för på emotionellt stimuli och andra interna processer.